Äntligen var det så dax... dax att ÄNTLIGEN komma ut! Och ni insnöade tro inte att det handlar om d ni tror. Nä ut i naturen så klart! Gänget kom igårmorse och d vart ett väldigt packande och trixande innan allt var ifyllt i kanot o kajak. Sedan skulle vi ju te vattnet åsså. Traskade glatt i solskenet dragandes kanoterna på vagn. Att komma ner till vattnet å inse att d visst blåser "lite" var ju spännande :P
Min vän var sugen på kajak så jag paddla med glädje kanadensare, vi märkte dock så fort vi lagt ut att hen inte behärskade skeddar sådär jättebra o bara paddlat med roder. Så fort vi insåg detta och lyckats komma till någorlunda samma plats så tog vi o bogserade henom till ett ställe där vi kunde bytas av och jag kommer ner i kajaken o känner mig som bambi på hal is... har inte paddlat på 6 mån... Det var lite rankt o ovant i början och ja börja fundera på om ja inte skulle tatt med en flottör för säkerthetsskull iaf... men efter ett tag kommer tekniken tillbaka och d är bara SÅÅÅÅ skönt. Vicka lite på höften åsså svänger det livat...
Jag fick många frågor under dagen om "mig" kanske för att det var första gången ja träffa dem sen ja "kom ut". O det var nyttigt tror jag även om de hela tín kalla mig NNN så kändes d inte som att d gjorde någe. Vi tog d lugnt... stannade till o kolla på lite fornborgar... o sträckte på bena.
När kvällen kom hittade vi en underbar högtbelägen lagom blåsig plats att sova på... såg ut över sjöarna och kände bara frid. Solnedgång bakom trädtopparna o allt var bara frid. Länge sen ja kände d nu.
När morgonen kommer o vi gör "väderprognos" över dan ser det dystert ut och lagom när vi kommit i sjön igen o paddlat en bit så kommer regnet... Sedan paddla vi i minst 3h ihållande regn för att ta oss tebax till startplatsen, Och jag bara önskade att jag hade kunnat eskimorollen så att jag hade kunnat paddla med huvet ner o bara kommit upp för att ta luft... tror inte skillnaden hade blivit så stor...
Nu sitter ja här nyduschad, torr, varm mätt o glad o bara njuter av att ha vänner som vill umgås med mig för att ja är ja. Njuter över att annat folk runtomkring mig börjar haja.
Tack KIM för din medverkan i dn! Dessvärre hade pappersexet redan åkt i korgen, men jag läste det på nätet. Ska printa ut o ge morsan. Tycker d är asbra att du står upp för d, å upplyser svenska folket.
Mina tankar om mitt liv, vad gömmer sig där bakom pannbenet egentligen på en FTM.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar