remiss och njurar

Så är den äntligen ivägskickad, min remiss till ett utredningsteam för könsbytesutredning.
Det tog dem "BARA" ca 1 år och 9 månader att inse att de inte kunde ställa en diagnos och därmed ta beslut om de skulle skriva en remiss eller inte. Nu är den iaf enligt deras utsago skickad så nu hoppas jag på vårdgarantin att d inte ska ta mer än 3 månader innan jag får träffa utredaren för första gången, men den mer realistiska sidan av mig säger att jag inte ska förvänta mig att d händer nått innan Aug, jag kommer ändå bara bli besviken.
Jag har väntat på d här i nästan 2 år och nu börjar jag för första gången sen jag började leva som man att bli nervös.
Nervös för att även om jag hade hoppats att de jag hittils gått hos faktiskt skulle ställa en diagnos och även ge mig hjälp så inser jag nu, att nu är det på riktigt. Nu kommer jag att komma till någon som har detta som yrke och som kommer se igenom mig på en microdels sekund. Och antingen döma till min fördel eller till min nackdel.

Jag har tidigare inte förstått andra TS som berättat om sin oro just för utredningen, och jag har följt andras utredning med ett lojt intresse, tänkt att så farligt kan d väl inte vara, samtidigt som jag med stora ord förbannat dem jag själv gått hos. Idag när jag ser tillbaka får jag inte ihop den matten. men men

i ett försök att få mitt testo att räcka längre så har jag under ett tag nu kört med 2 testo fria dagar i veckan, och det enda jag kan säga är (o)välkommen tillbaka njurplåga, (o)välkommen tillbaka muskeltrötthet, (o)välkommen tillbaka huvudvärk.
Läste idag för första gången på vad d är som kan vara fel med mina njurar, jag har haft problem med dem under flera år, men inte vågat kolla upp det utan skyllt på att d är en bieffekt av mitt tidigare knarkande. Det kan iofs vara en bidragande orsak, men knappast hela sanningen. Dock märkte jag direkt när jag började med testo att njurplågan försvann nästan helt.
Så jag kollade upp njurar+östrogen.
Det finns en njursjukdom som östrogen hjälper till att "frammana" Resulatet blir kort sagt att njurarna slutar fungera som de ska samtidigt som de pumpar ut en massa gifter i kroppen. Symptom är oerhörd smärta i njurar, leder och muskler och trötthet och huvudvärk. Och att det kan förvärras av träning.
*huvudet på spiken* Inte undra på att jag bokstavligen känt det som att kroppen varit full med gift efter ett hårdare träningspass. Det var inte inbillning utan det var för att det faktiskt var så. Det enda tråkiga är att jag inte kommer våga söka hjälp för det, och att den hjälp som troligtvis finns att få ändå inte skulle hjälpa så mycket. Och jag skulle knappast kunna övertala en vårdcentrals läkare om att testo är bra mot det. Så d är väl bara att bita ihop minst ett år till och försöka bortse från det, men d känns i allafall tryggt att veta att jag inte bara inbillar mig att blodomloppet är fullt av gift.