5:e mötet med tomten

Nu har jag träffat den däringa tomtegubben minst 5 ggr. Å jag blir inte klok på han.
test på test på test.
Idag frågade jag återigen hur länge han vill träffa mig
Minst ett halvår till innan han remitterar mig vidare till utredare. Varför frågade jag då, hans svar var att han var tvungen att själv vara säker på att jag är det så han inte skriver en remiss i onödan.
Gah... inte skriver en remiss i onödan, vad skulle kunna hända lixom.
utredaren konstaterar att jag inte är TS, sooo...
Han konstaterade åxå att jag snackade om det här med könsbyte som att det var ngt vanligt förekommande. Och det var det ju inte! Jag sa att det beror väl på i vilka kretsar man umgås. Varpå jag fick slängt i nyllet att transvestiter söker sig till varandra för det sexuella, en transexuell gör inte det, allt de vill är att passa in.
Om man träffar En eller så för att inte känna sig ensam är väl okej, men chansen att jag skulle träffa ngn annan transexuell var ju typ lika med noll. och jag började fundera på i vilket århundrade han levde. För 30 år sedan hade nog chansen varit = noll.
Men idag med internet å allting kan man ju hitta precis vilken kategori som helst och även träfafs IRL utan några större problem.
Nu har jag ju dock inte träffat ngn IRL ännu, dock hänger jag ju väldigt mycket på Q, och där träffar jag såna som jag. Är det fel alltså? Borde jag istället gräva in mig i en bubbla och må dåligt?
Tiderna förändras juhe.

dessutom hade han mage att påstå att jag inte var transexuell eftersom jag kom på det så sent som för 2-3 år sedan. Påpekade att det fanns 50+ som genom gått transitationen för att de kommit på då att de var TS.
Då är de inte TS utan ngt annat.
För TS ger sig ALLTID uttryck tidigt.

GAhh...

Får man strypa folk? för just nu har jag God lust till det.


Åkte Till norrköping ikväll och tänkte att jag skulle gå på Seaside café för att försöka riva några av barriärerna jag byggt genom åren.
Gick dit glad i hågen men när jag kom ner till hamnen kom harkranken och hälsade på och jag vände och gick därifrån. Jag tordes inte gå in, det var 3:e gången nu det händer. Ibalnd blir jag bara SÅÅÅÅÅ trött på mig själv
*suck*
Samtidigt gav det där mig verkligen en förståelse för dessa människor som söker sig till kyrkan och aldrig tar klivet in över tröskeln. Det är ett sjukt stort steg egentligen.