ett nederlag å en framgång

Satt på tåget häromdagen å var riktigt trött, å tänkte att jag har ju passerat jämt annars när jag åkt tåg så jag orkade inte riktigt bry mig om hur jag såg ut eller satt, så jag satt där å käkade lite å då hörde jag en liten tjej på andra sidan gången som sa "mamma den där tjejen har någonting som hon tuggar på...
Jag bidde lite missmodig faktikst å började plötsligt tänka väldigt mycket på hur jag satt o beteddde mig.
Jag satte mig å sov efter att ha plöjt igenom 3 noveller på datorn, då hör jag henne säga igen "mamma den där tjeje är trött å har somnat" hade lust att rätta det lilla barnet å säga att jag var kille, men jag var för trött---- Å kan man egentligen lägga sig i vad andra säger när det inte är meningen att man ska höra det?

Sedan var det dax att åka gotlandsfärjan med morsan o farsan... de har lite svårt för det där med mitt namnbyte å säger fortfarnde NNN, å dessutom "min älskade lilla dotter" jag tror att de bara ser det här som en revolt, men det går ju så mycket djupare...*suck*
MEN när jag nu var där på båten så bidde ja ju pissenödig naturligtvis...Hitintills så har jag klarat mig från att behöva välja. Det har varit antingen HWC eller MixWC, men så går jag å står plötsligt framför dörren med damen i kjol, tar handen på handtaget å känner bara ... VARFÖR ska jag in DÄR? Nä nä nä du ska inte gå "the easy way" dessutom ser du inte direkt ut som en tjej idag så...
Letar reda på dörren med mannen istället. Och känner paniken komma, nervositeten å jag funderar på om jag bara ska shita i det... men tar mig i kragen å tänker att OM jag nu ska bli man så kan jag ju inte hålla på å lacka ur för att gå på toa heller. så jag går in å pustar ut djupt när jag sedan satt mig. Går ut å tvättar händerna å när jag stängt toadörren bakom mig å stod i korridoren igen så kändes det så skönt över att jag hade klarat det. Kändes som... äh jag vet inte... men jag tror att ni andra som är TS förstår känslan...
Ni andra... jag kan inte få er att förstå så shit i det...