Mina tankar om mitt liv, vad gömmer sig där bakom pannbenet egentligen på en FTM.

måndag 27 oktober 2008

nothing turned into something

satt vid datorn idag och gjorde egentligen inget mer vettigt än att kolla runt på alla olika communitys jag är med i, alla är lika stendöda nu för tiden. Allting ältas för 70-11 gången och det är samma människor som diskuterar och vägrar förstå varandra och hävdar att JAG HAR RÄTT OCH DU FEL, trots att de diskuterat i flera år så har de fortfarande samma ståndpunkt. och argmunten flyger verkar det som bara runt deras huvuden.
Då från ingenstans så började min dator spela nothing/ something med meadow.
"...we are all the same and can't go much closer... nothing has turned into something
thoose who was dreaming and we lost tomorrow before yesterday is gone...
I'm lost and sad but nothing has turned into something..."

började fundera kring mitt liv och ett brev jag fick. Jag antog att allt var slut för mig eftersom min utredare fortfarande velar på om jag överhuvudtaget ska bli skickad till en officiell utredare.
I brevet fick jag läsa om hur långt jag trots allt kommit oavsett vad jag själv ansåg.
Personen påminde mig inte om vad jag inte hade fått, testo, operationer etc utan påminde mig om vad jag faktiskt vunnit, glädje, vetskap om vem jag är/vill vara, och att jag ju faktiskt levde som det nu.
jag har gått från nothing(ingenting) till Something(någonting) det är visserligen inte direkt vad jag ville med någonting, men det är ändå någonting. Ett steg på vägen. Och kasnke kan det där någonting fortsätta växa och en dag kanske även jag kan se det som det där någonting jag längtade efter så länge.

Inga kommentarer: